Regelverket: Vad gäller för trappräcken utomhus enligt Boverket?

Ska du byta räcket vid entrétrappan, eller bygga nytt vid trappan ner från altanen, hittar du snabbt artiklar som säger 1,1 meter och 0,9 meter. De måtten kommer från ett regelverk som inte längre gäller. Sedan den 1 juli 2026 är det Boverkets nya byggregler som styr, och de är skrivna på ett helt annat sätt än de gamla.

Det låter dramatiskt, men det är hanterbart. Det handlar om att veta vilka mått som fortfarande är exakta, vilka som numera är en bedömning, och vem som gör den bedömningen. Här går vi igenom vad som faktiskt står, och vad det betyder när ett räcke ska ritas.

Var kravet på räcke kommer ifrån

Grundkravet på säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader, BFS 2024:9, preciserar hur kravet ska uppfyllas.

Övergångsperioden, då både de äldre reglerna i BBR och de nya byggreglerna kunde tillämpas, avslutades den 30 juni 2026. För alla nya ärenden gäller alltså de nya reglerna.

Reglerna säger att det ska finnas skydd mot fall vid trappor, ramper, balkonger, loftgångar, takterrasser och andra vistelseytor i eller i anslutning till byggnader, där det finns särskild risk för personskador till följd av fall. En entrétrappa, en trappa från altanen och en utvändig trappa till källaren hör alla dit.

En detalj som ofta förbises: kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det. Att ett räckesbyte inte är lovpliktigt betyder alltså inte att byggreglerna kan lämnas därhän.

Därför står det inte längre 1,1 meter

De nya byggreglerna bygger på funktionskrav. Boverket anger vilken funktion som ska uppnås, inte hur den ska uppnås, och de allmänna råden med färdiga mått är i huvudsak borta.

För räcken betyder det att skyddet ska vara utformat och ha sådan höjd att det begränsar risken för personskador till följd av fall, med hänsyn till ytans avsedda användning och fallhöjden. Boverket skriver uttryckligen att regleringen inte anger något specifikt mått för lägsta räckeshöjd, utan att den ger uttryck för den riskbedömning som måste göras i varje enskild situation.

Det betyder inte att räcket får bli lågt. Det betyder att höjden ska kunna motiveras. En trappa med två steg ner till en gräsmatta och en trappa längs en stödmur med tre meters fallhöjd hamnar på olika svar. I praktiken används de gamla måtten fortfarande som utgångspunkt i branschen, eftersom de bygger på lång erfarenhet, men de är inte längre ett råd du kan luta dig mot i ett ärende hos kommunen.

Till höjden kommer ett hållfasthetskrav som är minst lika viktigt. Räcken, räckesfyllningar och infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa, alltså de krafter som uppstår när någon springer, hoppar eller faller mot räcket. Det är ofta infästningen, inte räcket, som avgör om den saken är uppfylld.

Måtten som fortfarande är exakta

I utrymmen där yngre barn kan vistas gäller fortfarande bestämda mått. Med det menas platser där man kan förvänta sig att barn under sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna, och bostäder räknas dit, både småhus och flerbostadshus. En entrétrappa vid en villa omfattas alltså.

Följande mått ska tillämpas:

• 0,8 meter av skyddets höjd ska vara utformat så att det motverkar klättring.
• Vertikala öppningar i skyddet ska vara högst 100 millimeter.
• Det fria måttet i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv ska vara högst 100 millimeter.
• Det fria måttet mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos ska vara högst 50 millimeter.
• Horisontella öppningar i storleksintervallet 110 till 230 millimeter ovanför skyddets front ska inte förekomma.

Måtten förklarar varför horisontella linjer sällan fungerar i ett räcke vid en bostad. En vågrät stång blir ett fotsteg för ett barn, och intervallet 110 till 230 millimeter är det spann där ett barn kan fastna med huvudet. Vertikala spjälor med rätt delning löser båda problemen samtidigt, och det är också därför de har blivit smidets naturliga formspråk.

Ledstänger, och varför det oftast ska vara två

Trappor och ramper i och i anslutning till byggnader ska ha ledstänger på båda sidor som stöd för balansen. Det räcker med en ledstång på ena sidan om det är obehövligt med båda, med hänsyn till trappans användning eller utformning. I en trappa med bara några få steg kan en ledstång vara tillräcklig. Minst en ska det alltid finnas.

Utformningen är reglerad i sig. Ledstången ska vara placerad och utformad så att den är lätt att gripa om, den ska löpa kontinuerligt längs trappan, och den ska ge stöd innan man påbörjar och när man avslutar förflyttningen. Det sista är det som oftast missas. Ledstången behöver börja före första steget och fortsätta förbi det sista, annars släpper stödet just där det behövs som mest.

I ett smidesräcke är det enkelt att lösa. Handledaren böjs och avslutas i samma rörelse som räcket, och greppet kan formas efter handen i stället för efter ett standardrör. Vill du se hur det kan se ut i praktiken finns våra trappräcken, och för en trappa med egna förutsättningar går det att designa ditt egna trappräcke från grunden.

Byter du räcke på en befintlig trappa?

Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av en byggnad får kraven anpassas om det finns skäl. Ett räckesbyte på en villa från 1930-talet bedöms alltså inte på samma sätt som ett nybygge, och hänsyn får tas till byggnadens karaktär och förutsättningar.

Anpassningen ska däremot kunna motiveras, och det är byggnadsnämnden i din kommun som gör den slutliga bedömningen. Ett kort samtal dit innan ritningen låses sparar ofta både tid och pengar.

Fyra saker som oftast blir fel

Efter femtio år med räcken går det att se ett mönster i vad som brukar behöva göras om:

• Ledstången slutar tvärt vid översta steget, i stället för att fortsätta förbi det.
• Räcket har en vågrät stång i nederkant, vilket ger ett fotsteg att klättra på.
• Spjälorna sitter jämnt genom loppet men glesnar i svängen eller vid vilplanet.
• Infästningen är dimensionerad för räckets vikt i stället för för den kraft en människa utvecklar mot det.

Alla fyra är billiga att lösa i skissen och dyra att lösa efteråt. Det är också därför vi hellre lägger en halvtimme extra på ritningen än en dag extra på plats.

Trappan som står fritt på tomten

Byggreglerna om säkerhet vid användning gäller trappor i eller i anslutning till byggnader. En trappa i en slänt en bit ut på tomten, utan koppling till huset, omfattas inte av dem.

Där gäller i stället de generella kraven på säkerhet vid användning i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. preciserar bara vissa anläggningar, som dammar, brunnar, fasta bassänger och lekplatser. En fristående trädgårdstrappa hamnar alltså i den generella bedömningen, vilket i praktiken betyder att den ska vara säker att använda även om ingen tabell säger exakt hur.

Kort sammanfattat

Boverkets nya byggregler anger inget lägsta mått för räckeshöjd. Höjden ska i stället motiveras utifrån fallhöjd och hur ytan används, och räcket med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. I bostäder gäller fortfarande exakta barnsäkerhetsmått: 0,8 meter klättringsskydd, högst 100 millimeter vertikala öppningar, högst 100 millimeter till trapplan, högst 50 millimeter till stegnos och inga horisontella öppningar mellan 110 och 230 millimeter. Trappor ska ha ledstänger på båda sidor om det inte är obehövligt, och alltid minst en.

Hos Siléns ritar vi varje räcke efter trappan, huset och platsen. Måtten är sällan det som begränsar formen, de är utgångspunkten för den. Ring oss så läser vi av trappan tillsammans, och vid behov stämmer vi av med byggnadsnämnden innan vi tar fram ett förslag.

Källa: Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9), 1 kap. 5 §, 2 kap. 10, 11, 12 och 13 §§. Boverket, PBL kunskapsbanken, Skydd mot fall i form av räcken och ledstänger, samt Boverkets nya byggregler. Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap. 4 § och plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap. 10 §.

‍