Smidesstaket eller trästaket, vilket passar bäst till ditt hus?

Smidesstaket eller trästaket är ett av de vanligaste vägvalen när man ska rama in en tomt, och jag får frågan varje vecka. Båda kan se fina ut dag ett. Skillnaden syns först efter fem, tio, tjugo år, och det är där de flesta fattar beslutet på fel grunder.

Här går jag igenom vad som faktiskt skiljer materialen åt – livslängd, underhåll, kostnad och bygglov. Kort sagt: de flesta kunder som väl jämfört alternativen väljer smide.

Smidesstaket – varför det håller vad trä lovar

Stål är i grunden ett starkt material, men det som avgör hur länge ett smidesstaket faktiskt håller är ytbehandlingen – inte stålet i sig.

Vi varmförzinkar allt vi tillverkar. Ett zinkskikt på runt 60 mikrometer ger en livslängd på 30 till 80 år beroende på hur utsatt miljön är. I kombination med pulverlack, som vi lägger på som standard, förlängs den underhållsfria tiden ytterligare, eftersom zinken fortsätter skydda stålet katodiskt även där lacken skulle nötas eller repas.

Det märks i praktiken. Ett smidesstaket vi satte upp för femton, tjugo år sedan står oftast lika stabilt idag. Missfärgningar som kan uppstå med åren är i regel kosmetiska, inte tecken på att skyddet är slut.

Kort sagt är det här du får med smide:‍

- Ett staket du i praktiken inte behöver underhålla i decennier
- Stål som klarar svenska vintrar utan att slå sig eller spricka
- Måtten smids efter din tomt – lutning, grindplacering, hörn
- Linjer som kan anpassas efter husets stil, från 50-talsfunkis till nybyggt
- En engångsinvestering istället för en återkommande utgift

Trästaket – vackert, billigare att köpa, dyrare att äga

Trä har sin plats. Till en del äldre trähus, särskilt med falurött eller vitt fasadkulör, kan ett trästaket kännas som det naturliga valet rent estetiskt. Och priset lockar – ett trästaket kostar mindre att köpa in än ett smidesstaket.

Det som sällan sägs högt är vad det kostar att äga. Tryckimpregnerat trä marknadsförs ofta som underhållsfritt, men det stämmer bara under rätt förutsättningar. Rätt impregneringsklass, en konstruktion som undviker fuktfällor och regelbunden tillsyn krävs för att komma upp i 60 år, som är ett realistiskt riktvärde för träskyddsbehandlat trä ovan mark. Livslängden avgörs alltså mer av underhållet än av materialet i sig.

I vardagen betyder det återkommande arbete. Ändträet är den mest utsatta punkten på staketet och behöver ses över regelbundet. En målad eller oljad yta tappar sitt skydd efter några år. Slarvas det med skötseln syns det direkt – flagnande färg, grå fläckar, i värsta fall röta vid stolpfoten. Det billigare inköpspriset är alltså inte hela bilden. Räknar du in tid, färg och arbete över tjugo, trettio år ser kalkylen ofta annorlunda ut.

Bygglov för staket – vad gäller egentligen?

Många lägger projektet på is för att de tror det krävs bygglov. I de flesta fall stämmer inte det. Det krävs normalt inte bygglov för ett staket av sedvanlig beskaffenhet – till skillnad från plank och murar, som oftare är lovpliktiga. Skillnaden ligger i att ett staket är lägre och glesare.

Höjd, utformning och avstånd till tomtgräns spelar in, och kommuner tolkar ibland reglerna olika utöver det som gäller nationellt. Vårt råd, oavsett material: stäm av med din kommun innan du sätter spaden i jorden, särskilt om staketet ska stå nära tomtgränsen eller bli högre än normalt.

Vår rekommendation

Vi jobbar bara med smide, så jag ska vara ärlig med att jag är partisk. Men rekommendationen bygger också på femtio år i branschen. Vi har sett alltför många trästaket bytas ut två gånger under samma tid som ett smidesstaket stått kvar orört. Väljer du smide en gång slipper du ta samma beslut igen om tio år.

Vill du se hur ett skräddarsytt smidesstaket skulle se ut hos er? Boka ett kostnadsfritt hembesök så går vi igenom tomtens förutsättningar tillsammans, eller se några av våra staketmodeller för inspiration.

‍

Källor: Boverket, Mur, plank, altan och annat – boverket.se. Svenska Träskyddsföreningen, Livslängd och underhåll – traskydd.com. TräGuiden, Livscykler för träkonstruktioner – traguiden.se. Nordic Galvanizers, Om varmförzinkning och Korrosion hos zinkskikt – nordicgalvanizers.com.

‍